Dela

Våld i nära relationer

"Våld är varje handling riktad mot annan person
som genom att denna handling
skadar, smärtar, skrämmer eller kränker,
får denna person att göra något mot sin vilja
eller avstå från att göra något den vill"

Ur Per Isdals bok "Meningen med våld"

I majoriteten av de relationer där våld förekommer är det en man som utövar våld mot en kvinna. Det motsatta förhållandet kan förekomma - att en kvinna utsätter en man för våld - och relationen kan naturligtvis också vara samkönad. Oavsett kön på den som utövar våldet har vålds- och relationsmönstret stora likheter. I texten nedan kallar vi våldsutövaren för "mannen" och den våldsutsatte personen för "kvinnan". 
I de parrelationer där våld förekommer finns våldet sällan med från början. Dessa relationer börjar precis som de flesta andra med förälskelse. Den kan till och med vara mer passionerad än vanligt eftersom den våldsamme mannen ofta uppvaktar kvinnan intensivt.
Relationen förändras steg för steg. Till en början kan mannens krav och dominans verka oskyldiga och ofarliga. Men med tiden förändras både mannen och kvinnan i takt med att mannens kontroll och våld ökar. Kvinnan anpassar sig och försöker kanske undvika konflikter genom att gå med på mannens krav. Motstånd från hennes sida leder ofta till ökat våld.
Misshandel börjar ofta med psykiskt våld, till exempel kritiska och nedsättande kommentarer, som gör att kvinnan slutar tro på sig själv. Sen kan det fysiska våldet komma som en fortsättning.
Det är vanligt att kvinnan blir isolerad och tappar sina sociala kontakter och slutar göra saker på egen hand när mannen ogillar eller till och med förbjuder henne att träffa släkt och vänner. Kvinnan blir då ännu mer beroende av sin partner. Till slut kan han vara den enda känslomässiga kontakt hon har kvar.
Barn ser, hör och drabbas av att leva med våld i familjen. Ur barnets perspektiv är våld mot kvinnor "mammamisshandel" om det är riktat mot deras mor. Barn kan bli direkt vittne till att pappan/partnern hotar eller slår deras mamma och lever därför i en mycket utsatt situation.
Våldet har direkt betydelse för barnens hälsa och välbefinnande. Barn som växer upp med våldet i sin vardag kan få beteendestörningar, sömnsvårigheter, ätstörningar, bristande eller högt utvecklad social förmåga (tar ansvar, blir vuxen i förtid, överpresterar) ångest, depression, skam och skuld samt posttraumatiskt stressyndrom. Barnen kan också själva ha blivit utsatta för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld.

Samverkansgruppen om våld i nära relationer i Herrljunga kommun startades 2006 och är organiserad under Folkhälsopolitiska rådet. De första åren användes namnet Kvinnofridsgruppen, men numera heter vi Samverkansgruppen om våld i nära relationer.
 
Samverkansgruppen om våld i nära relationer består av personer från olika verksamheter i Herrljunga kommun. Gruppens uppgift är att vara ett kompetenscentrum om våld i nära relationer som samverkar för att utveckla god kvalitet i stödinsatser åt dem som drabbats av våld i nära relationer. Samverkansgruppen samarbetar för att ge bra stöd ur ett helhetsperspektiv till personer som drabbats av våld i nära relationer samt till anhöriga och yrkesverksamma.

Vill du ha någon att prata med? Behöver du hjälp?
-      Lever du i en destruktiv relation där det förekommer någon form av våld?
-      Är du utsatt för hot eller våld av din nuvarande eller tidigare partner?
-      Har du svårt att hantera din ilska?
-      Bråkar dina föräldrar?
-      Är du anhörig, vän eller kollega till någon som kan behöva stöd och hjälp?

Ring till oss!
Vi kan ge råd och berätta vad det finns för hjälp att få.
Du behöver inte säga ditt namn.

Handlingsplan Våld i nära relationerPDF

Fler stödverksamheter och informationslänkar:
 
Herrljunga kommuns Barnfridsgruppöppnas i nytt fönster samverkar för att synliggöra och hjälpa barn som upplevt våld i hemmet. Gruppen består av personer som har lång yrkeserfarenhet av att möta barn. Alla i Barnfridsgruppen är utbildade för att ha krisbearbetande samtal med barnen. Kontakta folkhälsoutvecklare Viveca Lundahl - kontaktuppgifter finns i högerspalten.

Utväg Södra Älvsborg i Borås har stödverksamhet för både våldsutsatta, våldsutövare och barnen. www.utvag.comlänk till annan webbplats

Samordnare för barn och ungdomar  033-10 35 94
Samordnare för våldsutsatta personer 033-10 35 96
Samordnare för våldsutövare 033-10 36 01

Kvinnojouren i Borås www.kvinnojourenboras.selänk till annan webbplats 033 — 41 02 15 
             
www.kvinnofridslinjen.selänk till annan webbplats  stödtelefon   020 — 50 50 50 Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon för de som utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp. Anhöriga och yrkesverksamma kan också få stöd och rådgivning. Öppet dygnet runt och det är gratis att ringa. Samtalet syns inte på telefonräkningen. På hemsidan finns information till våldsutsatta personer på svenska och engelska samt med lättläst text. Det går också att få texterna upplästa — en bra funktion för personer med synnedsättning och lässvårigheter.

www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kunskapsbankenlänk till annan webbplats Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet. En webbplats för dig som söker kunskap inom områdena mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer

www.valdinararelationer.selänk till annan webbplats Västsvensk portal om våld i nära relationer, i samarbete mellan Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionens kommunalförbund och Länsstyrelsen Västra Götaland
 
www.kvinnojour.comlänk till annan webbplats Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund.

www.somaya.selänk till annan webbplats journummer vardagar kl 9-16, 020 — 81 82 83 Systerjouren Somaya erbjuder skydd, stöd, råd, information och hjälp till självhjälp till kvinnor och tjejer som varit utsatta för våld, hot, övergrepp och kränkningar i nära relation. Systerjouren Somaya har särskild kunskap i att möta kvinnor och tjejer med utländsk bakgrund och muslimsk identitet och talar många språk.

www.terrafem.orglänk till annan webbplats  Jourtelefon för personer med utländsk härkomst 020 — 52 10 10  Nätverk för kvinnors rätt mot mäns våld. Information på många språk.
 
www.barnperspektivet.selänk till annan webbplats BRIS för vuxna. Med Barnperspektivet.se vill BRIS lyfta barnens perspektiv, sprida och öka kunskapen om barns behov och rättigheter, stödja föräldrar och andra vuxna i sin relation med barn och stärka vuxna att agera om barn far illa.

020-50 50 50

Stödtelefon för dig som upplevt hot  och våld
Uppdaterad av Johanna Renko, 2016-05-16, Sidansvarig: Viveca Lundahl
Kontakt

Folkhälsosamordnare
Viveca Lundahl
0513-171 30
viveca.lundahl
@admin.herrljunga.se

Herrljunga kommun Torget 1, 524 30 Herrljunga | Tel 0513-170 00 | Fax 0513-171 33 | E-post herrljunga.kommun

Postadress: Box 201, 524 23 Herrljunga | Organisationsnr 212000-1520 | Bg 841-0078

Växel/reception öppen: Måndag-torsdag klockan 8.00-16.30 och fredag klockan 8.00-15.30

Inloggning komnetlänk till annan webbplats