Vart är vi på väg? Arbete för ett attraktivare Herrljunga

Herrljunga kommun arbetar med att skapa attraktivare Herrljunga. För att göra det behöver vi ta fram en gemensam strategi som alla som bor och verkar i Herrljunga kan ta del av. Det här kallar vi för en varumärkesplattform.

Vad är en varumärkesplattform?

En varumärkesplattform är ett strategiskt styrmedel och innehåller bland annat kärnvärden, varumärkesstrategi och grafiska identitet. Den sammanfattar vem kommunen är, vad kommunen står för samt kommunens engagemang och den är grunden för det kommunen erbjuder. I arbetet ingår även den grafiska identiteten som ska matcha den strategiska biten. Det grafiska är ett komplement till budskapet och strategin, så fokus är inte på hur det ska se ut utan hur vi ska göra.

Varför gör vi detta?

Syfte med varumärkesplattformen är att skapa ett platsvarumärke som alla som bor och verkar i Herrljunga kommun kan dra nytta av och i förlängningen utveckla Herrljunga och stärka vår attraktionskraft.

Det har gjorts en förstudie för att ha ett bra underlag, en nulägesanalys som politikerna sedan kan ta ställning till. Februari 2021 beviljades medel för att skapa en varumärkesplattform för Herrljunga med tillhörande aktiviteter. Vill du vet mer?

Hur kommer arbetet att genomföras?

För att ta reda på hur Herrljunga kommun uppfattas idag, både som plats och kommun har olika underssökningar genomförts som presenteras här:

Attitydundersökning med kommuninvånare

Årsskiftet 2019/2020 genomfördes två attitydundersökningar som gick ut till kommuninvånare. Syftet med undersökningarna var att kartlägga hur Herrljunga kommuns invånare uppfattar sin hemkommun och hur de tycker att det är att bo i kommunen. Den ena bestod av telefonintervjuer och genomfördes november 2019. Slumpmässigt gjordes ett urval av 100 personer som är bosatta i kommunen. Kvoter sattes upp för att säkerställa att de 100 intervjuerna väl motsvarar sammansättningen av invånare i kommunen vad gäller kön och ålder.

Den andra undersökningen genomfördes januari 2020. Den utfördes med en digital enkät som spreds på Facebook och Instagram. Cirka 390 personer svarade på enkäten, 35 procent män, 64 procent kvinnor och 1 procent annan könsidentitet. Den enkäten riktade sig till personer som inte bor i kommunen men som arbetar här eller av någon anledning har en relation till Herrljunga kommun. En stor majoritet av de svarande är emellertid bofasta i kommunen.

Studien som genomfördes 2020 visar att de flesta är nöjda med att bo och verka i kommunen. Många förknippar Herrljunga till järnvägen, landsbygden, närhet till samhällsviktig service, social gemenskap, många livsmedelsbutiker och skolor samt att man känner sig ”hemma”. Naturen var det flertals som lyfte som något extra positivt, både att man vill bo nära naturen för att utöva fritid och att den är vacker. De som kommuninvånarna var minst nöjd med var att den kreativa kraften som finns i bygden inte utnyttjas, fritidsaktiviteter för de unga, utbud av caféer och restauranger samt att det är svårt att hitta en bostad som passar sitt behov.

Ordmoln, Respondenterna lyfter i huvudsak naturen, goda kommunikationer och lantligheten. Andra positiva egenskaper som nämns är företagandet, lugnet och tryggheten.

Ordmoln. På frågan nämn tre positiva egenskaper med Herrljunga kommun så svarar invånare i huvudsak naturen, goda kommunikationer och lantligheten. Andra positiva egenskaper som nämns är företagandet, lugnet och tryggheten.

Djupintervjuer med kommuninvånare

För att få en större förståelse för olika typer av målgrupper har vi gjort djupintervjuer med utvalda personer som bor i kommunen eller som bott i kommunen för att få deras bild av Herrljunga. Identifierade målgrupper är:

  • Hemvändare (uppvuxen i kommunen som flyttat ifrån men sedan valt att flytta tillbaka)
  • Landsbygd (person som inte bor i tätort)
  • Utflyttare (person som tidigare varit kommuninvånare men valt att flytta från kommunen)
  • Unga (mellan 15-25 år)
  • Husbyggare (som valt att köpa tomt och bygga nytt i kommunen)
  • Befintliga kommuninvånare
  • 30-45 åringar

Workshop förtroendevalda

Med hjälp av olika övningar har förtroendevalda tagit fram sin bild av Herrljunga, både som geografiskt område men även som kommun. Vad är våra styrkor och svagheter? Vad har vi som ingen annan har? Vilken plats vill vi ta i omvärlden? Hur vill vi uppfattas av andra?

Arbetet gjordes i en workshop den 26 oktober med förtroendevalda i kommunstyrelsen, kommunfullmäktige samt presidiet i resterande nämnder. Resultatet av workshopen kan du läsa i kommunstyrelsens ärende 1 den 25 februari .

Attitydundersökning näringsliv och föreningsliv

Herrljunga har ett starkt och mångfacetterat näringsliv och föreningsliv. En enkät har skickas ut till representanter i det lokala näringslivet och föreningslivet. Enkäten skickades ut för att få värdefull input om Herrljungas styrkor och svagheter samt hur vi kan utvecklas tillsammans. Här kommer en sammanfattning av resulatet.

Resultaten visar på en positiv bild av Herrljunga kommun

Resultatet av den enkät som skickades ut till representanter i det lokala näringslivet och föreningslivet visar att majoriteten är nöjda med att bedriva verksamhet i kommunen.

Övergripande positiv bild av kommunen

Bland de företag och föreningar som svarat på enkäten är hälften placerade i Herrljunga tätort, och hälften utanför. Undersökningen visar en övergripande positiv bild av Herrljunga kommun, både när det gäller att driva företag och föreningar. Hela 85 % av 69 representanter för näringslivet angav att dom är nöjda med Herrljungabygden som plats att driva företag på. I föreningslivet svarade 36 på samma fråga och resultatet visar att 72 % är nöjda. Endast 3 % av företagen och 9 % av föreningarna känner sig mindre nöjda. Det centrala läget, med närhet till större orter, fin natur, och bra kommunikationer var återkommande positiva egenskaper som angavs. Även kommunens grundskolor återkom ofta som någonting positivt med Herrljunga.

68 % av både föreningar och företag upplever Herrljunga som en trygg kommun. Undersökningen visar även att 83 % av föreningarna och 75 % av företagen har talat väl om Herrljunga som bygd och arbetsort under det senaste året. Gällande näringsliv skulle 71 % rekommendera andra att starta företag i kommunen. Korta beslutsvägar och fin gemenskap som bidrar till ett bra företagsklimat, genomsyrar svaren för näringslivet.

Vad finns det då för utmaningar för företag och föreningar i Herrljunga?

Att hitta kvalificerad arbetskraft till företagen anses ibland vara svårt, ca 30 % upplever svårigheter med att hitta rätt kompetens vid expansion. Föreningarnas största utmaning ligger i medlemsrekrytering och att få föreningen att växa. Här anger 34 % att de ser svårigheter att hitta nya medlemmar. I stället visar svaren på en utmaning i att få föreningsmedlemmar att stanna kvar. I flera fall framkommer en önskan om föryngring i medlemskåren. 34 % av föreningarna angav också att det inte är lätt att få en lokal till sin verksamhet i Herrljunga.

Attitydundersökning kommunanställda

Herrljunga kommun är den största arbetsgivaren i kommunen och har cirka 855 anställda (Årsredovisning 2019). Kommunen har skickat ut en enkät till alla anställda att ge sin syn på Herrljunga som organisation men även som plats att verka och bo på.

Sammanfattning av attitydundersökning

Vad tänker man på när man hör ”Herrljunga kommun”?

Nästan en tredjedel av medarbetarna förknippar Herrljunga kommun med tåg, järnvägen och goda pendlingsmöjligheter. Herrljunga kommun som geografiskt område ses som en kommun med närhet till mycket, såsom fin natur, större orter, och nära samarbete.

Positiva egenskaper och tillgångar

De främsta positiva egenskaperna med kommunen är tydliga, det är järnvägen, naturen, och närheten till åtskilliga saker som är överrepresenterade bland svaren. Det är också dessa som anges som de största tillgångarna för kommunen, där över en tredjedel anser att järnvägen är den största tillgången, följt av nästa tredjedel som svarar naturen. Herrljunga kommun upplevs av många som en liten, centralt belägen kommun med fin gemenskap, ett gynnsamt företagsklimat, bra skolor och en levande landsbygd. Många anger att de känner sig trygga och hemma här. 69 % svarade att de talat väl om Herrljunga som kommun under det senaste året och 67 % skulle rekommendera vänner och bekanta att arbeta i kommunen.

Vad anses vara Herrljunga kommuns största hinder?

På frågan om vad som är Herrljunga kommuns största hinder pekar resultaten lite mer åt olika håll. Ekonomi och besparingar sticker ut bland svaren som det största hindret, samt att kommunen har för stor omsättning av chefer. Många svarar att Herrljunga kommun behöver marknadsföra sig bättre för att locka hit fler invånare, och att man behöver bygga fler och billigare bostäder, satsa på att växa och få fler att stanna kvar i kommunen. Flera anger det politiska styret som det största hindret, och många anser att litenheten ligger oss i fatet. Att butiker och affärer läggs ner återkommer som hinder och flera tycker att kommunen inte vågar satsa. Några anger att det borde finnas ett större utbud för ungdomar och satsas mer på den målgruppen. Vissa svarar att dåliga vägar är det största hindret för kommunen, och några att företag flyttar härifrån eller läggs ner.

Ministudier i kommunens verksamheter med fokus på unga

För att bilden av Herrljunga ska spegla hela samhället är det viktigt att även unga får lämna sin bild av Herrljunga. Elever på Kunskapskällan har fått i uppdrag att skapa en nulägesanalys av Herrljungabygden sett ur de ungas perspektiv. En kort sammanfattning av resultatet presenteras i Nyheten: Resultaten av de ungas bild av Herrljunga kommun.