En hållbar och inkluderande kommun

Herrljunga kommun har aktivt arbetat mot det övergripande målet på flera nivåer, som genom införande arbete med cirkulär ekonomi gällande renovering och återvinning av möbler, miljömedvetna val i bygg- och upphandlingsprocesser, samt arbete med Klimat 2030 och de klimatlöften som där antagits.

Exempel på våra arbetssätt inom miljöansvar och hållbarhet;

Det är viktigt att vi har ett cirkulärt arbetssätt av våra kommunala möbler där möbler renoveras och återvinns. Det innebär att vi behöver medarbetare som tar ansvar för detta och får möjlighet till anställning och egen försörjning. Jag tycker att det är otroligt ansvarsfullt att vi har börjat med detta arbetssätt. Det berör tre olika delar: det ekonomiska, det sociala och miljön säger Mirnes Voloder, enhetschef på sysselsättningsenheten.

Marketta Lundström, lokalvårdschef berättar om lokalvård;

I städarbetet har vi gått över till pappersark i stället för rullar både gällande handukspapper och toalettpapper. Detta minskar svinn och även transporterna på vägarna eftersom pappersark tar mycket mindre plats. Vi försöker i största möjliga mån att beställa kem som är så koncentrerat som möjligt för att undvika att transportera vatten på vägarna.

 

I framkant gällande solel

Herrljunga har vid utgången av 2019 mest installerad solel per invånare bland regionens kommuner och ligger på fjärde plats i landet som helhet. När det gäller antalet invånare per anläggning, dvs hur vanligt det är att man har solceller, ligger Herrljunga i topp. Denna utveckling, närmast att likna vid en folkrörelse, har stimulerats genom insatser av det kommunala energibolaget Herrljunga Elektriska AB.

Anders Mannikoff, VD Herrljunga Elektriska om att hushålla med naturens resurser;

Åker man runt i landsbygdskommunen Herrljunga är det mesta sig likt. Men det finns en skillnad. Ofta syns solpaneler på taken, nybyggda hus dyker upp här och var, paketpostlådor är vanligare och det finns inte längre kvar några elektriska ledningar i luften. Elbilar glider tyst förbi ibland och distansarbete är vanligare. Under mark har det skett förändringar. Elnätet som nyss gick i luften har blivit nedgrävt och står redo att hantera solel och laddning av elbilar. I marken har det också dykt upp något helt nytt – fibernätet.

Med ”elektronisk tunnelbana” i varje liten stuga har utbud och samverkansmöjligheter utanför storstäderna fullkomligt exploderat. Distansarbete, internethandel, bank, utbildning, vård, nöjen, samhällsinformation, sociala kontakter mm.

Med solel på taket, potatis i trädgårdslandet, naturen runt hörnet,
e-handlade paket i postlådan, elbil eller cykel till arbetsplats eller järnvägsstation, barn i byskolan och telependling kan man leva ett gott liv på landet där allt är sig likt, men ändå helt annorlunda. Samtidigt kan man ta ansvar på riktigt och effektivt hushålla med naturens resurser, nu och i framtiden.

God ekonomisk hushållning är grunden för den kommunala verksamheten. Att hushålla med våra resurser på ett klokt sätt är grunden för att skapa hållbar och långsiktig välfärd, och skapa utrymme för investeringar i våra verksamheter.

God ekonomisk hushållning handlar också om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Detta för att klara att finansieringen av kommunens välfärdsuppdrag tryggas, både nu och i framtiden och att vi har råd med de investeringar som vi behöver göra.

God ekonomisk hushållning definieras genom olika mål och mätetal, säger Kaisa Lundqvist, ekonomichef i både Herrljunga och Vårgårda kommun. Det handlar både om de resurser vi använder, det vill säga hur mycket det kostar tillsammans med kvalitet och resultat på det vi gör.

Ekonomiavdelningen arbetar nära kommunens chefer för att så effektivt som möjligt stödja dem i deras dagliga uppdrag.

Mycket att vårt arbete handlar om att stödja och stötta kommunens chefer. Detta gör vi bland annat genom att utveckla våra processer och arbetssätt med hjälp av digitala system. Genom att vi tillsammans blir en effektivare organisation skapar vi utrymme för utveckling och förbättringsarbete till nytta för alla som bor och verkar i Herrljunga, säger Kaisa.

Vi tänker långsiktigt. Vid nyproduktion och renoveringar läggs fokus på ekonomiskt hållbara och tillgängliga miljöer där bra miljöval är en självklarhet. God kontinuitet främjar utveckling, skapar trygghet och bidrar till långsiktiga och hållbara perspektiv.

Sandra Säljö, socialchef, om hur socialförvaltningen arbetar med detta mål;

Socialförvaltningen arbetar med att implementera heltid som norm. Detta för att öka jämställdhet och skapa en hållbarhet i våra verksamheter så att brukarna oftare möter samma personal.

Socialförvaltningen kommer i högre grad att fokusera på att finna fler externa arbetsplatser för daglig verksamhet enligt LSS. Detta för att öka inkluderingen för de medborgare som har behov av daglig verksamhet enligt LSS. Det medför också att vi kan erbjuda meningsfull sysselsättning till målgruppen.

För att öka tryggheten har förvaltningen installerat hotellås på kommunens särskilda boende för äldre (SÄBO). De boende kan komma in med ett armband men dörren låser sig när man går ut, och ingen av de andra boende på avdelningen kan därmed komma in obehörigt på någons rum.