En välkomnande och attraktiv kommun

En varumärkesplattform för Herrljunga kommun har utvecklats, vilket är ett strategiskt styrmedel och innehåller bland annat organisationens kärnvärden, varumärkesstrategi och grafiska identitet. Den sammanfattar vem kommunen är, vad kommunen står för samt kommunens engagemang, och den är grunden för det kommunen erbjuder. Vi hoppas och tror att det hjälper oss att utveckla Herrljungabygden och stärka attraktionskraften.

Exempel på marknadsföringsarbete;

För att bygga upp Herrljungas platsvarumärke och för att marknadsföra Herrljunga som en attraktiv plats att bo på, skapades webbplatsen ”Bo och leva i Herrljunga”. Vi har även arbetat med digital marknadsföring av tomter på Horsby i sociala medier, en digital tomtväljare och en e-tjänst med betalningsfunktion. En ny ”bo och leva- folder” har tagits fram som ska delas ut till nyinflyttade och nyanställda.

Carl-Olov Holmström, VD för näringslivsbolaget Fokus Herrljunga, om Herrljungas blomstrande näringsliv;

Varje år delar kreditupplysningsföretaget Syna ut priset Bästa tillväxt till den kommun i varje län där företagen växer bäst. 2021 gick förstapriset till Herrljunga kommun. På senare år har vi placerat oss högt på listan över kommuner i Västra Götaland med god tillväxt. Att vi på nytt står överst på pallen är naturligtvis mycket glädjande och ett bevis så gott som något på att vi har många duktiga företagare i kommunen. Om man väger samman den här placeringen med svenskt näringslivs ranking där vi hamnade på elfte plats, då syns det att vi gjort något bra. De senaste åren har vi jobbat systematiskt med att utveckla dialogen mellan kommunen och våra företagare, stora som små, för att tillsammans skapa ett gott näringslivsklimat där det är enkelt att både etablera nya företag och vidareutveckla de företag som redan har Herrljunga som bas.

Ett exempel på hur kommunen arbetar med trygghetsfrågor är genom det våldsförebyggande program som folkhälsan i Herrljunga tagit fram ”Hela Herrljunga tillsammans”, där tjänstepersoner, politiker, kommunens verksamheter, näringsliv och civilsamhälle arbetar tillsammans för att främja trygghetskänslan i kommunen.

Robert Möörk, f.d. kommunpolis, om hur kommunen arbetar med trygghetsfrågor;

Vårt gemensamma medborgarlöfte kring fem stationsområden där Herrljunga är med är ett bra exempel på trygghetsskapande arbete. Här kan nämnas alla de åtgärder som gjorts kring stationsområdet de senaste åren, med ökad närvaro av trygghetsvärdar, fler kameror och arbete med utemiljön runt stationsområdena med fokus på ökad trygghet och minskad brottslighet.

Det kan vara lätt att koppla det till det grova våld som finns på andra platser men som vi ser väldigt sällan i Herrljunga. Jag känner att jag kan stå bakom orden att Herrljunga kommun är en tryggare kommun än många andra och att vi tar upp de problem vi ser, vilket inte får feltolkas.

Framgångsfaktorerna för att bygga ett välmående samhälle är att det finns en vilja från politiskt håll att prioritera trygghetsfrågorna och att myndigheter och andra organisationer- föreningar hjälps åt i det arbetet. Jag tycker att den viljan finns i Herrljunga vilket gläder mig.

Li Nyström, folkhälsostrateg;

Vi har arbetet med våldsprevention i ett projekt som kommer vara i tre år. Här jobbar man på bred front för det som kallas ”universell prevention”. Syftet är att minska våldet i samhället och att skapa större kunskap kring vad våld är, och hur våld tillåts finnas och växa till grovt våld. Där vill kommunen samverka med allmänheten via näringsliv och föreningsliv.

Vi har även ett rättighetsnätverk som driver kommunens rättighetsbaserade arbete med fokus på att inkludera och skapa tillgänglighet för de vi finns till för. För 2022 kommer nätverket ha fokus på att främja social integration genom att skapa mötesplatser till exempel föreläsningsfika.

Folkhälsoarbetet är beroende av samarbete och samverkan, då mycket av arbete och insatser kräver utförande i verksamheterna. Att främja samverkan mellan förvaltningar och verksamheter är ett av folkhälsans fokus för att bredda folkhälsoarbetet och skapa goda förutsättningar till god folkhälsa i Herrljunga kommun.

Robert Möörk, f.d. kommunpolis, om samarbete och samverkan;

Vår gemensamma lägesbildsarbete enligt EST-konceptet som vi utbildats i (EST= Effektiv samordning för trygghet) är jag mycket stolt över. EST arbetssätt är att arbeta kunskapsbaserat d.v.s. kartlägga problemen i detalj, analysera orsakerna innan vi tar fram åtgärder/ aktiviteter, samt följa resultat så vi vet om det vi gjort fungerade. I EST sitter polis/ kommun samt Herbo. Vi har månatliga möten då vi tittar på vad våra inrapportörer skickat in och tar fram en lägesbild på brott- och trygghetsutvecklingen. EST lägesbilden är en grund som jag tror skapar incitament till det som blir olika förebyggande program och medborgarlöften.

Li Nyström, folkhälsostrateg, om samverkan;

Kommunen har ett samverkansforum som heter SSPF, och står för socialtjänst, skola, polis, fritid. Jag är sammankallande för styrgruppen och arbetsgruppen. Forumet är en plats för aktörerna att hitta gemensamma beröringspunkter som vi sedan kan jobba tillsammans mot/för. SSPF huvudfokus är trygghetssamverkan riktat mot barn och unga i Herrljunga kommun.”

Ior Berglund, kommundirektör;

Ett annat exempel på god samverkan mellan förvaltningar och verksamheter på kommunövergripande nivå är arbetet med SkolSoc, en samverkansform som utvecklats inom ramen för Vårdsamverkan och är en samverkan mellan folkhälsa, bildning och socialförvaltning vilket ökar möjligheten till reella förebyggande insatser för barn, ungdomar och familjer i Herrljunga kommun.