Historia

Herrljunga var från början en kyrkby invid ån Nossan. Byn kom att utvecklas i i en utpräglad jordbruksbygd.

Men området var naturligtvis bebott långt tidigare, något som inte minst blir tydligt genom alla fornlämningar som finns runt om i kommunen. Ett stort järnåldersgravfält vid Nycklabacken i Tarsled, som syns på bilden här ovan, är ett av de minnesmärken som finns från forntiden.

Västra stambanans tillkomst 1862

Efter en kommunreform år 1862, så bildades Herrljunga landskommun. Herrljungas utveckling kom att påverkas mycket när Västra stambanan byggdes vid mitten av 1800-talet. Järnvägen, som förband Göteborg och Stockholm, började byggas 1856 och invigdes 1862. Herrljunga blev en viktig knutpunkt, i och med att Älvsborgsbanan mellan Uddevalla och Borås också passerade genom orten.

Kommunreformen 1952

Vid kommunreformen 1952 slogs ett antal andra landskommuner samman med Herrljunga landskommun, som alltså blev större. Samtidigt skapades Gäsene landskommun, med Ljung som huvudort, av 16 andra landskommuner. Året därpå, 1953, bildades Herrljunga köping, samtidigt som municipalsamhället upplöstes.

Herrljunga och Gäsene blev en kommun 1974

Herrljunga kommun bildades 1971 genom en ny stor kommunreform. Denna innebar också att Herrljunga och Gäsene slogs samman till en stor kommun, vilket skedde från och med 1974.

Herrljunga har en yta på ungefär 500 kvadratkilometer. Invånarantalet uppgår till cirka 9 500 personer och befolkningstätheten är 19,1 invånare per kvadratkilometer.