Folkhälsa

En grupp med diverse personer i alla åldrar

Foto: Mostphotos

Folkhälsoarbete

Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete med fokus på att öka frisk- och skyddsfaktorerna för invånarna. Arbetet riktas oftast mot grupper eller hela befolkningen.

I Herrljunga finns ett Folkhälsopolitiskt råd med uppdrag att bevaka och utveckla folkhälsoarbetet i kommunen. En god och jämlik hälsa för människor i Herrljunga kommun är en av rådets övergripande målsättningar.

Utgångspunkten för Herrljunga kommuns folkhälsoarbete är att i samverkan, med kommunernas olika förvaltningar och nämnder, föreningar och organisationer samt andra myndigheter, påverka de samhällsförhållanden och levnadsvanor som skapar hälsa.

Folkhälsoarbetet har främst fokus mot tre områden:

  • Barn och ungas uppväxtvillkor
  • Jämställd, jämlik hälsa
  • Psykisk hälsa

Hur arbetar vi med folkhälsa i Herrljunga kommun?

Det pågår ett aktivt arbete med olika insatser för att förbättra möjligheterna för hela befolkningen att ha en god hälsa. Det innebär bland annat insatser som att förebygga användning av alkohol, narkotika, doping, tobak, (ANDT), att främja inflytande och delaktighet för invånare. Det innebär också att förebygga psykiska besvär, ensamhet och isolering hos olika grupper i samhället.

Psykisk hälsa

Psykisk hälsa kan beskrivas som en tillgång eller resurs som gör det möjligt för oss att må bra och skapar möjlighet för oss att uppnå vår fulla potential. Den psykiska hälsan påverkas av många saker. Den påverkas av ärftlig sårbarhet, vad vi gör, hur vi lever och vad vi är med om, men också av de rättigheter, möjligheter eller begränsningar som samhället och vår omgivning ger oss.

Psykisk ohälsa är något de flesta kommer i kontakt med genom livet, antingen att man själv upplever någon form av psykisk ohälsa eller genom att någon närstående gör det. Det är ett väldigt brett spann med många olika typer av symtom och diagnoser som ingår och som påverkar vardagen på väldigt olika sätt. Psykisk ohälsa kan handla om allt från tillfälliga besvär av oro, nedstämdhet eller sömnbesvär till svårare psykiska sjukdomar som ångest eller depression. Det som kännetecknar psykisk ohälsa är att den påverkar välbefinnandet och hur man fungerar i vardagen.

Jämställdhet

Herrljunga kommun har beslutat att alla verksamheter och nämnder ska arbeta med jämställdhet i syfte att säkerställa en säker och jämlik service till alla invånare samt att genusperspektiv ska prägla alla beslut. Herrljunga kommun använder jämställdhetsintegrering som strategi för att skapa jämställd medborgarservice och för att förbättra kvalitén i verksamheten för flickor och pojkar, kvinnor och män. Detta innebär att alla har ett gemensamt ansvar för jämställdhetsarbetet.

Jämställdhet handlar om att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rättigheter,
möjligheter och skyldigheter inom alla områden i samhället. Jämställdhet handlar också om att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar och makt att forma samhället och sina egna liv. Det omfattar bland annat frågor som inflytande, ekonomi, hälsa, utbildning, arbete och fysisk integritet. Jämlikhet är ett vidare begrepp, där jämställdhet ingår och är en viktig del.

Barn och ungas uppväxtvillkor

Barnkonventionen

1 januari 2020 blev FN´s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, lag i Svergie. I Herrljunga arbetar vi med att införliva Barnkonventionen i vårt dagliga arbete. Vi kommer till exempel ha mer fokus på hur vi kan samverkan mellan våra förvaltningar, för barns bästa. Vi kommer också ha mer dialog med barn för att öka barns inflytande och delaktighet – något som Barnkonventionen säger är viktigt.

Läs mer om Barnkonventionen Länk till annan webbplats.

Familjecentralen

Öppna förskolan på Familjecentralen är mötesplatsen för dig som har barn 0-6 år. Här har du möjlighet att träffa andra föräldrar, prata, fika, sjunga, läsa, leka tillsammans med ditt barn eller bara vara. Här kan du även diskutera med personal från olika professioner såsom förskollärare, socionom, bvc-sköterskor och barnmorskor.

Behöver du råd eller stöd i en speciell situation är familjecentralens personal bra på att stötta dig och din familj men har även kunskap om hur du kan komma i kontakt med ytterligare resurser som kan finnas för dig.

Stöd till vårdnadshavare och viktiga vuxna runt barn och unga

Herrljunga kommun jobbar aktivt med att stötta vårdnadshavare bland annat genom föräldraskapskursen ABC. Läs mer om föräldrskapsstöd här. Öppnas i nytt fönster.

Levnadsvanor

Kost

Bra matvanor och tillgång till säker och näringsriktig mat hör till de viktigaste förutsättningarna för en god hälsa. De flesta människor är medvetna om betydelsen av att äta näringsriktig mat. Ändå finns många hinder i form av brist på pengar och tillgänglighet. Även invanda beteenden och smakvanor kan utgöra hinder mot att förändra matvanorna i en mer "hälsosam" riktning.

  • Ät regelbundet. Genom att äta tre huvudmåltider (frukost, lunch, middag/kvällsmål) samt eventuellt 1–2 mellanmål är det lättare att äta lagom vid varje måltid.
  • Ät grönsaker och frukt varje dag. Det bidrar till större volym och bättre mättnad
  • Lägg upp maten, en portion, enligt Tallriksmodellen.
  • Ät och drick mindre av sötsaker och snabbmat. Godis och snacks, bakverk och choklad, glass och sockersötade drycker samt snabbmat innehåller mycket energi men lite av andra viktiga näringsämnen.
  • Drick vatten eller annan energifri dryck. Man håller lättare vikten om man väljer drycker som inte innehåller energi (socker). På livsmedelsverkets hemsida finns mer information om hälsosam mat samt pedagogiskt material som underlättar vid arbetet med att förbättra matvanor.

Bra mat

Barn behöver mycket näring för att växa och utvecklas på rätt sätt. Men barn äter inte lika mycket som vuxna. Det innebär att barn behöver mat som innehåller mycket näring, till exempel frukt och grönsaker som innehåller ämnen som är viktiga för att vi ska må bra och hålla oss friska. Ät gärna frukt och grönsaker till varje måltid.

För att få i sig alla näringsämnen kroppen behöver är det bra att äta varierat, alltså olika typer av näringsrik och hälsosam mat.

Undvik godis, läsk, glass, kakor, bullar och snacks som inte innehåller näring som barnet behöver. Socker ökar risken för karies, hål i tänderna, och sjukdomar som diabetes.

Välj gärna mat med den här märkningen, nyckelhålsmärkning, för att hitta mat med mer fullkorn, bättre fett och mindre salt och socker.

Bestäm speciella dagar för godis, glass, snacks

Lördagsgodis eller fredagsglass är exempel på speciella dagar som kan hjälpa barnet att hitta ett sunt förhållningssätt till det där goda. Det finns inga positiva effekter på hälsan av att äta socker. Det finns dessutom socker i många produkter som man kanske inte tänker på som särskilt söta, som fruktyoghurt, vissa flingor och juice.

Matkassen

Hos Matkassen hittar ni veckomatsedlar, recept och inköpslistor helt gratis. Här kan du läsa mer om Matkassen. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet enskilt eller i kombination med hälsosamma matvanor, kan förebygga ohälsa som till exempel hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer, fetma och även psykisk ohälsa.

Alla vuxna från 18 år och uppåt bör vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter i veckan. Intensiteten bör vara minst måttlig. Vid hög intensitet rekommenderas minst 75 minuter per vecka. Aktivitet av måttlig och hög intensitet kan även kombineras. Aktiviteten bör spridas ut över flera av veckans dagar och utföras i pass om minst 10 minuter.

Muskelstärkande fysisk aktivitet bör utföras minst två gånger per vecka för flertalet av kroppens stora muskelgrupper.

Äldre, det vill säga vuxna över 65 år, bör även träna balans.

Hur mycket behöver barn röra på sig?

Det är särskilt viktigt att röra sig som barn, eftersom det är då skelettet och musklerna byggs upp. Det är också bra för kroppen och hjärnan på olika sätt. Att röra på sig minskar också risken för sjukdomar senare i livet. Det är också i barndomen du kan få med dig vanor för resten av livet.

Rörelse är bra för kroppen på många sätt

Det här är exempel på vad som händer i kroppen när man rör på sig:

  • Koncentrationen blir bättre. Det är viktigt för att tänka och orka med i skolan.
  • Hjärnan fungerar bättre. Det är till exempel lättare att lära sig saker.
  • Man sover bättre.
  • Konditionen blir bättre. Man orkar mer.
  • Skelettet och musklerna blir starkare.
  • Man mår bättre psykiskt, till exempel känner sig mindre ledsen, har mindre jobbiga tankar, trivs bättre i skolan och har bättre självkänsla.

Barn och unga mellan 6 - 17 år

Barn som är mellan 6 och 17 år behöver röra sig minst 60 minuter om dagen. Det ska vara sådant som gör att pulsen höjs och att de blir lite andfådda. Det kan till exempel vara att cykla till skolan eller att leka på rasterna. I den här åldern behöver barn också röra sig mer intensivt minst tre dagar i veckan. Det behöver vara aktiviteter som gör att de blir andfådda och svettiga och att musklerna och skelettet stärks. Exempel på aktiviteter kan till exempel vara att träna någon idrott, dansa, leka mer intensivt utomhus eller spela fotboll med kompisarna. Det måste inte handla om tävling och prestation, utan om att hitta glädje i att röra sig. Försök att få till rörelse som en del i det ni gör varje dag. På så sätt kan ni skapa bra vanor tillsammans. Gå eller cykla i stället för att åka bil eller buss. Gå i trapporna i stället för att åka hiss eller rulltrappa. Det ni gör varje dag är väldigt bra för att få en grund och bra vanor.

Mobiler, skärmar och datorer

Många sitter stilla framför en skärm varje dag. Det är viktigt att inte sitta stilla för länge. Att göra en paus och bryta av med rörelse och röra sig i några minuter varje halvtimme gör skillnad. Det är också bra med regler eller överenskommelser om skärmfri tid eller maxtider för skärmen.

Rör dig tillsammans med barnet

Hitta på saker tillsammans. Barnet har säkert många idéer om vad ni kan göra. Barn gör som du gör. Du behöver vara den som går ut och rör dig trots att det är mörkt och kallt, eller som låter bli att använda mobilen eller surfplattan för mycket. Du kan också vara en förebild genom att till exempel gå eller cykla i stället för att åka bil. Prata positivt om att röra på sig. Stötta barnens egna idéer till rörelse.

Tips på rörelse i vardagen för barn och föräldrar

Här är några exempel på vad ni kan göra både inomhus och utomhus:

  • Gör rörelseutmaningar. Ni kan till exempel utmana varandra att ta många steg en dag.
  • Kör ett gympapass hemma.
  • Ha en aktivitetslåda, där alla i familjen lägger lappar med förslag på aktiviteter. Dra en lapp när det är dags att hitta på något.
  • Rör er i naturen. Gör utflykter till skogen, sjön eller havet.
  • Lek i en lekpark.
  • Jogga.
  • Cykla.

Utrustning går att låna

I centrala Herrljunga går det att låna fritidsutrustning gratis på Fritidsbanken. Det finns bland annat bollar, skateboards, hopprep, flytvästar, badmintonracket och mycket annat. Fritidsbanken ligger på Hantverksgatan 1 i Herrljunga, kontakt 0513 – 174 39.

Sova gott

När vi sover återhämtar sig både kroppen och hjärnan. När vi får tillräckligt med sömn av god kvalitet förbättras vårt minne och vår koncentrationsförmåga. För barn är det viktigt med god sömn eftersom de växer och utvecklas mycket. Det är individuellt och varierar i olika åldrar hur mycket barn behöver sova.

Alkohol, narkotika, tobak, doping

Skador av alkohol kan minskas genom ett förebyggande arbete som syftar till att minska alkoholkonsumtionen i befolkningen. Alkohol kan ha negativ påverkan på individer och närstående samt samhället i stort. Viktiga faktorer i ett förebyggande arbete mot alkoholskador är att stärka skyddsfaktorer och motverka riskfaktorer. Det inkluderar även att försöka förändra de attityder och normer människor har om eget och andras konsumtion av alkohol. Andra påverkbara faktorer är samhällsstrukturer som exempelvis miljö, socioekonomi och ojämlik hälsa. Det handlar om hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de levnadsvanor och livsvillkor som är avgörande för befolkningens hälsa.

Hälsocoach

Hälsocoach online är en digital och kostnadsfri tjänst för dig som är 16 år och uppåt och bor i Västra Götalandsregionen. Via videmöten kan du få stöd i de fyra levnadsvanorna; fysisk aktivitet, matvanor, tobaksbruk och alkoholvanor.

För dig som vill komma igång med träning, bli mindre stillasittande, sluta röka eller förändra dina mat- eller alkoholvanor. Om du har blivit rekommenderad från vårdpersonal att förbättra dina levnadsvanor kan det under lätta att ha en hälsocoach som stödjer dig att förändra dina vanor. Du kan också boka tid helt på eget initiativ.

Läs mer om hälsocoach online på Vgregions webb Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Relaterade länkar om levnadsvanor:

Trygghetsskapande arbete

Herrljunga kommuns trygghetsfrämjande arbete syftar till att minska brottsligheten och öka tryggheten i kommunen. Arbetet sker genom samverkan för att finna lösningar på de problem som finns och uppstår och involverar traditionella aktörer som Polisen, kommunala förvaltningar, näringsliv, föreningar, organisationer med flera.

En kommun fri från våld

Herrljunga kommun satsar stort för att främja trygghet och förebygga våld. Under det treåriga projektet En kommun fri från våld skapas strukturer och systematik för ett långsiktigt våldspreventivt arbete. Projektet pågår mellan 2022-2024. Läs mer här. Öppnas i nytt fönster.