Kommunens beredskapsarbete

Minst en gång per mandatperiod genomförs en övergripande risk- och sårbarhetsanalys som redovisar vilka risker som finns och hur dessa kan påverka kommunen. Riskerna som analyseras är till exempel långvarigt elavbrott, omfattande skogsbrand, torka, pandemi med mera.

Utifrån resultatet av analysen tas åtgärder fram som ökar kommunens robusthet och förmåga att hantera kriser. Åtgärderna sammanställs i ett handlingsprogram som beslutas av kommunfullmäktige och finns att läsa bland styrdokumenten.

En viktig del i kommunens civila beredskap är att i förväg planera för hur konsekvenser av olika kriser kan begränsas i omfattning och förkortas tidsmässigt, vilket kallas för kontinuitetsplanering. Kontinuitetsplaneringen kan bestå av tex. reservrutiner, extrautrustning, lagerhållning och bemanningsplanering.

Framför allt ska kommunens samhällsviktiga verksamheter, som till exempel äldreomsorgen, kunna hantera att elen försvinner eller att det inte längre finns något vatten i kranen utan att det får allvarliga konsekvenser.

Den politiska styrningen förändras normalt sett inte vid en kris men om en så kallad extraordinär händelse inträffar, där den normala politiska beslutsprocessen inte räcker till, kan krisledningsnämnden aktiveras. Krisledningsnämnden får då överta hela eller delar av ett verksamhetsområde från andra nämnder, om det är nödvändigt för att hantera händelsen.

På tjänstemannanivå aktiveras krisledningar när de normala rutinerna och resurserna inte räcker till för att hantera händelsen. Det finns en central krisledning och en på varje förvaltning.

Kommunens uppdrag vid en inträffad händelse eller höjd beredskap är att:
- Leda och bedriva kommunens samhällsviktiga verksamheter.
- Verka för att samordna de åtgärder som olika aktörer vidtar.
- Verka för att informationen till allmänheten samordnas.
- Sammanställa och rapportera lägesbild samt delta i eventuell samverkan på regional nivå eller hos annan aktör.
- Vidta och medverka till de åtgärder som krävs utifrån de lagar som aktiveras vid höjd beredskap eller beslut av regeringen.

Kommunen har gjort en överenskommelse med Herrljunga civilförsvarsförening om att de ska vara en frivillig resursgrupp (så kallad FRG) till kommunen. Det innebär att när kommunen av någon anledning behöver hjälp vid en krissituation eftersom kommunens egna resurser inte räcker till, så kontaktas FRG.

Du kan läsa mer om FRG-konceptet på Civilförsvarsförbundets hemsida.

Vill du också vara med och hjälpa till att stärka kommunens beredskap - kontakta Herrljunga civilförsvarsförening.

Om regeringen skulle besluta om höjd beredskap (när det är krigsfara eller faktiskt krig) kommer kommunens organisation och verksamheter att anpassas så att det som behövs för totalförsvaret prioriteras. Det kan innebära att vissa verksamheter läggs ned eller minskar i omfattning men också att nya uppgifter tillkommer. Till exempel kan kommunen behöva ge stöd till försvarsmakten, ta emot evakuerade och införa barnomsorg dygnet runt.

Vill du lära dig mer om hur Sveriges totalförsvar fungerar är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Länk till annan webbplats. (MSB) en bra informationskälla.