Energi och värme

I arbetet för att skapa ett hållbart samhälle är energifrågan en viktig del. Dels att minska användningen av energi, att energieffektivisera, men också att styra energianvändningen dit den bäst behövs så att energin används effektivt.

På den här sidan vägleder vi dig in till mer information om vad du kan göra och vad du kan tänka på för att spara energi och på så sätt värna om miljön och klimatet, men också för att spara pengar.

Energihushållning är allas ansvar

Det är allas ansvar att se till att hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Det finns mycket du kan göra för att använda mindre energi. En del åtgärder är både enkla och billiga.

Sveriges miljömål styr

Energiprodukion påverkar nästan alla miljömål på olika sätt vilket gör att effektiv energianvändning, med minskad energiproduktion som följd, bidrar positivt till många miljömål, exempelvis Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö.

Kontakta kommunens energi- och klimatrådgivare

Energi- och klimatrådgivarna ger dig råd och idéer om lämpliga åtgärder och genom sin kunskap inom energi- och klimatområdet. Beslut om val av energislag och åtgärd är alltid ditt eget.

Om du vill rådfråga om något inom energi- och klimatområdet kontakta vår rådgivare Thomas Bengtsson på mejl eller telefon:

e-post: energiradgivning@herrljunga.se

tfn: 0705-31 03 24

Om din elräkning - vi reder ut begreppen

Vad består elräkningen av egentligen? Och varför är den uppdelad på elnät- och elhandelskostnader? Vad kan jag påverka och vilka delar är inte förhandlingsbara? Här reder vi ut begreppen.

Elräkningen består av två huvuddelar:

  • Elnät
  • Elhandel

Om du har valt en annan elhandelsleverantör än din nätägare får du två räkningar.

Elnät

  • Elnät: kostnader som ska betalas till elnätsägaren. Elnätskostnader är inte förhandlingsbara och du kan heller inte byta till annan nätägare.
  • Säkring: huvudsäkringens storlek ligger till grund för fasta avgifter/abonnemangsavgift.
  • Taxa: typ av abonnemang som gäller enligt taxetabeller hos nätleverantören.
  • Abonnemang: en fast avgift som normalt betalas med 1/12-del varje månad. Ej förhandlingsbar.
  • Elöverföring: hur många kWh du använde under månaden. Ej förhandlingsbar.
  • Energiskatt: bestäms av regeringen. Ej förhandlingsbar.
  • Moms: betalas på summan av Abonnemang, Elöverföring och Energiskatt. Ej förhandlingsbar.

Ungefärliga elnätskostnader hösten 2022

  • Abonnemang: 3000 kr/år ex moms
  • Elöverföring: 0,30 kr/kWh ex moms
  • Energiskatt: 0,36 kr/kWh ex moms
  • Moms: 25 %

Elhandel

Du kan fritt välja varifrån du vill köpa sina kWh. Du måste alltså inte använda den lokala nätägaren, men det kan vara enklare att använda samma energileverantör (elhandlare) som även äger nätet eftersom du då får allt samlat på en enda räkning.

Elhandelsavtalen är förhandlingsbara.

Begrepp:

  • Årsavgift: en fast kostnad som beror av huvudsäkringsstorlek. Det vanligaste är att betala 1/12-del per månad.
  • Förbrukning: hur många kWh du förbrukade under månaden.
  • Moms: betalas på summan av årsabonnemanget och kostnaden för förbrukade kWh.

Elhandelsavtal

Det finns omkring 140 elhandelsbolag i Sverige som du fritt kan välja bland. Du kan också välja mellan att ha fast eller rörligt pris. Här får du en beskrivning av vad dessa avtal innebär.

Avtal med fast pris

Just nu, hösten 2022, är det ganska få elhandelsbolag som erbjuder fasta avtal men om de gör det måste de ta höjd för de svårförutsägbara elpriser som kan tänkas uppstå under avtalsperioden så därför tenderar fasta avtal att kosta ganska mycket per kWh.

Rörligt pris (månadsbaserat genomsnittligt pris)

Ett så kallat rörligt elavtal innebär att du betalar ett pris per kilowattimme som består av det genomsnittliga priset på elbörsen (det så kallade spotpriset) för den gångna månaden plus elhandlarens påslag och moms.

Ditt pris kommer att gå upp och ned under året, men förändras endast en gång per månad.

Timpris – rörligt timdebiterat pris

Om du väljer ett avtal med timpris (det vill säga rörligt timdebiterat pris) så betalar du för vad elen faktiskt kostar i varje timme på elbörsen plus elhandlarens påslag och moms.

Det betyder att din elkostnad beror på när på dygnet du använder elen. I synnerhet nu när priset varierar kraftigt över dygnets timmar.

Ett timavtal kan passa dig som har eller vill ha god koll på din elanvändning och som vill och kan anpassa din elanvändning efter timpriserna på elbörsen. Kräver eget engagemang för att bli framgångsrikt.

Läs gärna mer på elpriskollen.se Länk till annan webbplats. som drivs av Energimarknadsinspektionen.

Vad kostar en kWh totalt?

Eftersom de fasta kostnaderna (abonnemangsavgift, årsavgift) inte påverkas av hur många kWh du förbrukar ska du alltså inte räkna in dem när du beräknar din elkostnad och eventuella elbesparande åtgärder. Räknar med andra ord endast in de rörliga kostnaderna.

Beräkning av den totala rörliga kostnaden:

När de fasta kostnaderna är borträknade återstår alltså kostnaderna för elöverföring (nät), energiskatt (nät) och förbrukning (elhandel) samt moms. De här tillsammans utgör din totala rörliga elkostnad per kWh och är alltså denna elkostnad du kan börja spara för att sänka dina elkostnader.

Skillnad mellan kW och kWh

  • Effekt mäts i kW, ”kilowatt”. Kan jämföras med effekten på en bilmotor (hästkrafter).
  • Energi mäts i kWh, ”kilowattimmar”. Kan jämföras med bilens bränsleförbrukning (liter/mil, kWh/mil)
  • En elapparat på exempelvis 0,8 kW (=800 W) som är påslagen i två timmar kommer att ha förbrukat 0,8 kW x 2 timmar = 1,6 kWh (”kilowattimmar”).

Solceller

Det är idag många som funderar på solceller och här får du råd och vägledning kring placering, olika alternativ och vad ska tänka på om du kombinerar solcellerna med batterilagring.

Solceller producerar el när solen lyser. På vintern när vi behöver mest el producerar solcellerna nästan ingen el. När man gör en ekonomisk kalkyl måste man därför ta hänsyn till försäljningspriset på överproduktionen under sommaren och inköpspriset på el under vintern.

Öst väst, nord eller syd?

Solcellerna måste inte sitta i söderläge, de producerar el även i öst- och västläge. Öst- västläge kan matcha den egna förbrukningen av el bättre än rent söderläge.

Prisvärt med kiselbaserade solceller

Kiselbaserade solceller är vanligast och mest prisvärda. 1 installerad kW upptar en yta av ca 5,5 m² och producerar omkring 900 kWh el per år i någorlunda bra läge.

Installera batterier

Att installera batterier tillsammans med solceller kan vara en bra idé eftersom det ger en högre egenanvändning av solcellselen.

Ett normalt ”villa”-batteri ligger på storleksordningen 8 kWh energilagringskapacitet, vilket kan räcka att driva huset några regniga dagar under sommaren, men inte för att spara elen till vintern.

Som jämförelse ligger ett elbilsbatteri för bilar med räckvidd på runt 45 mil (WLTP) på omkring 80 kWh. Ladda elbilen med egen solcellsel går bra om bilen står hemma på dagarna när solen lyser.

Bra länkar:

Elda med ved

Många som har en vedkamin ser idag en möjlighet att spara el genom att elda i högre utsträckning i den än vad som har gjorts tidigare. Men det är viktigt att elda på rätt sätt och här får du tips och råd kring det samt på alternativ till vedeldning.

Att tänka på

  • Många vedkaminer är inte avsedda för kontinuerlig eldning utan endast för några timmars myseldning för att sedan få kallna.
  • Eldar du kontinuerligt blir rökkanalen varmare än avsett vilket i värsta fall kan förorsaka brand där skorstenen passerar genom bjälklag och tak.
  • Du ska aldrig elda mer än 2-3 kg ved per timme i en normal vedkamin och heller inte längre än 3-4 timmar i sträck.
  • Många försöker ”hålla kvar” elden så länge som möjligt och stryper förbränningslufttillförseln, ”drar igen luftspjället”, vilket gör att elden får för lite syre med ofullständig förbrännings som följd.
  • Den ofullständiga förbränningen ger utsläpp av hälsovådliga ämnen ur skorstenen.

Hur mycket energi ger veden?

Ungefärligt energiinnehåll per m³ stjälpt mått och ca 20% fukthalt, det vill säga inte färsk ved:

  • Björk 1200 kWh/m³s
  • Tall 1100 kWh/m³s
  • Gran 1000 kWh/m³s
  • Vedsäck ”på macken”, 40 liter ca 65 kWh

Vad får du elda?

Självklart ska du inte elda målat eller tryckimpregnerat virke och inte heller spånplattor, plast, mjölkkartonger eller annat skräp utan endast prima torrt virke med omkring 20 % fukhalt.

Istället för vedeldning

En pelletskamin är en mycket bättre tillskottsvärmekälla som är byggd för kontinuerlig förbränning och med all nödvändig automatik för att sköta sig själv så länge man fyller på pellets i den.

Även luft/luftvärmepump är bättre än vedkamin eftersom den är ännu mer tillsynsfri än pelletskaminen och med en investeringskostnad som är mycket lägre än ved- eller pelletskamin med skorsten.

Att tänka på

Småskalig vedeldning bidrar till utsläpp av luftföroreningar som är skadliga för både människors hälsa och för miljön.

Utsläppen sker ofta i tätorter i direkt anslutning till boendemiljön. Det gör att även i de fall när de enskilda utsläppen är relativt små, kan exponeringen bli hög.

Bra länkar:

Luftvärmepumpar - luft/luft

För dig som idag har direktelvärme är luft/luftvärmepump det mest prisvärda investeringen att göra för att sänka elförbrukningen.

Ett elelement ger 1 kWh värme för varje inköpt kWh el. En luft/luftvärmepump ger i genomsnitt under året ca 3 kWh värme för varje inköpt kWh el.

Viktigt med rätt placering

Det är svårt att sprida varmluften från luft/luftvärmepumpen i hela huset och det är därför viktigt att inomhusdelen placeras på rätt ställe, vilket är unikt för varje hus.

Luft/luftvärmepumpen passar bäst i hus med öppen planlösning eftersom den varma luften har svårt att passera genom dörröppningar.

Det finns även luft/luftvärmepumpar med två inomhusdelar där de exempelvis kan placeras på varsin våning.

Hur mycket kan jag spara med en luft/luftvärmepump?

Det är endast värmen från elelementen som till viss del kan ersättas av värme från luft/luftvärmepumpen, inte varmvatten eller hushållsel.

Av din totala elförbrukning per år måste du först räkna bort hushållselen (exempelvis kyl, frys, matlagning, belysning och TV) som för en fyrapersonersfamilj schablonmässigt räknas till 5000-6000 kWh/år.

Utöver det ska du räkna bort el till den elektriska varmvattenberedaren som schablonmässigt räknas till 5000 kWh/år för ett hushåll med fyra personer.

Det som sedan blir kvar är den el som går till elelementen och det är därifrån du kan räkna på besparing med en luft/luftvärmepump.

Exempel:

Om du förbrukar 22 000 kWh el per år räknar vi först bort 5000 kWh hushållsel och 5000 kWh varmvatten (om ni är fyra och inte har långduschande tonåringar), kvar blir 12 000 kWh till elelementen och det är därifrån det går att spara med en luft/luftvärmepump.

Hur mycket som går att spara är beroende av hur väl den varma luften kan spridas och ersätta den dyra värmen från elelementen. Med en öppen planlösning går det sannolikt att spara cirka 50%.

Stänga av elelementen

Det är viktigt att termostaterna på elelementen är i gott skick så de verkligen stänger av elementet när det kommer billig värme från värmepumpen, men annars går det ju alltid att manuellt stänga av elementen dit varmluften når.

Hus med direktverkande el

Med stigande elpriser och stora behov av att se över sin elförbrukning finns det en hel del att göra för dig som har hus med direktverkande el. Här får du både långsiktiga och kortsiktiga tips och råd.

Enkla tips som nästan är gratis

Om du inte vill eller har möjlighet att göra en större investering i att byta värmesystem finns det ändå en hel del du kan göra som är nästintill gratis. Några av de här tipsen är förstås användbara oavsett hur du värmer upp ditt hus i dagsläget.

  • Se över fönstrens tätningslister. Byt och komplettera om de saknas eller har förlorat spänsten. Använd ett värmeljus en blåsig dag för att se om det blåser in vid fönster eller dörrar. Dörrar kan behöva tjockare tätningslister. Ventilation är viktigt men den ska ske på andra ställen.
  • Stäng av det som drar onödig el som extrafrysen i förrådet, spabadet på altanen och liknande.
  • Dra för gardiner och fäll ner persienner nattetid. Låt gardiner på norrsidan vara fördragna även dagtid om det är riktigt kalla dagar och ni inte är i rummen.
  • Sänk innetemperaturen en eller två grader. Kompensera med innetofflor och tröjor. En termometer i varje rum ger kontroll.
  • ”Stäng av” rum under vinterhalvåret. Sänk till 15 grader och stäng dörren.
  • Häng ett draperi innanför ytterdörren vintertid.
  • Om huset har luft/luftvärmepump, kontrollera att värmepumpen inte är ställd i läge AUTO. Auto-läget gör att värmepumpen kan börja kyla i onödan när solen lyser in i huset.
  • Om huset har en luft/luftvärmepump eller frånluftsvärmepump, kontrollera att filtren inte är igensatta.
  • Sänk innetemperaturen i fritidshus som står tomt länge. Det finns olika rekommendationer för hur låg temperatur huset klarar utan att skadas. Det varierar från 8–15 grader. Hör med ditt försäkringsbolag.

Tilläggsisolera - en kostnadseffektiv åtgärd

Den enklaste och mest kostnadseffektiva åtgärden som kan göras för att minska husets värmeförluster är att bättra på isoleringsskiktet på vinden.

Det kan ske genom att lösull sprutas dit eller genom manuell utrullning av isolering. Det finns en maximal tjocklek som inte bör överskridas eftersom det kan bildas kondens i isoleringen.

Drevningen, isoleringen, mellan fönsterkarm och vägg kan också behöva ses över. Genom att försiktigt lossa på täckbrädorna runt fönstren kan man komma åt utrymmet och komplettera vid behov.

Byta till vattenburen värme - en långsiktigt hållbar lösning

Den bästa och mest långsiktiga lösningen är att konvertera huset till vattenburen värme. Det kostar ganska mycket pengar, ca 100 000-130 000 kr. Det tillkommer också en värmekälla, exempelvis:

  • Fjärrvärme - bara aktuellt på platser där fjärrvärme finns i närheten.
  • Pelletspanna - kräver skorsten och viss manuell hantering av pellets och aska.
  • Vedpanna - kräver skorsten, ackumulatortank och en hel del hantering av ved och aska.
  • Jord- eller bergvärmepump - minskar elanvändningen med två tredjedelar eller mer.
  • Luft/vattenvärmepump - minskar elanvändningen med två tredjedelar eller mer

Vad kostar det att byta till vattenburet värmesystem?

Hela konverteringen kommer att kosta 200 000-300 000 kr.

Om du överväger att sätta upp solceller, som för en normal villa kostar omkring 200 000 kr, bör du istället undersöka möjligheterna till konvertering till vattenburen värme som gör bättre nytta för huset.

Kompletterande värmekällor

Luft/luftvärmepump

Luft/luftvärmepumpar hämtar värme från uteluften. Grundregeln är att de ger ungefär tre gånger så många kWh värme jämfört med de kWh el som pumpen använder. Är det mycket kallt ute blir det något mindre värme per köpt kWh. Luft/luftvärmepumpar ventilerar inte huset utan värmer upp inneluften. Det finns innedelar som är golvmonterade och sprider varmluften utmed golvet i stället för utmed taket.

Pelletskamin

Pelletskaminer bränner träpellets och matar själva fram den mängd som behövs från ett inbyggt förråd. Du behöver fylla på förrådet med några dagars mellanrum. Hur ofta hänger på hur kallt det är ute. De drar inte mycket el men kräver el för att tända och för att driva fläktar. Pelletskaminernas varmluft kan hålla högre temperatur än värmepumpar. Detta ger en behagligare värme, särskilt i äldre hus. Idag görs de flesta installationerna av pelletskaminer med en luftkyld ventil genom ytterväggen i stället för med skorsten.

Behåll dina elradiatorer

Bortsett från om du väljer att byta till vattenburen värme bör du behålla dina elelement även efter installation av en kompletterande värmekälla. Termostaterna på elradiatorerna ska ställas lägre än värmepumpens termostat så att radiatorerna bara blir varma om värmepumpen inte räcker till. Både luft/ luftvärmepumpar och pelletskaminer sprider värmen med fläktar och de fungerar bättre med öppnare planlösning.

Elberedare för varmvatten

Alla hus och lägenheter med direktel har en elektrisk varmvattenberedare för att göra varmvatten till bland annat vattenkranarna och duschen. Här får viktig information om vad du behöver tänka på för att ha bra kvalitet på ditt varmvatten och vad du kan göra för att spara.

Sänk inte temperaturen i din varmvattenberedare

Enligt Folkhälsomyndigheten ska temperaturen i varmvattenberedaren vara minst 60 °C för att undvika problem med legionellabakterier. Därför ska du inte försöka spara el genom att sänka varmvattentemperaturen i varmvattenberedaren.

Legionellabakterier växer till i temperaturintervallet 20 – 42 °C och smittar framför allt genom att man andas in vattenångor när man duschar.

Vid 60 °C är bakterierna avdödade inom 2 minuter.

Så här sparar du på ditt varmvatten

Vill du spara el till varmvattenberedaren ska du istället använda mindre varmvatten genom göra så här:

  • undvik handdisk
  • undvik karbad
  • duscha kortare tid
  • se till att ha en snålspolande dusch

Hur mycket kan du spara?

  • Duschar du 15 minuter förbrukar du ungefär 8 kWh.
  • Duschar du 10 minuter förbrukar du ungefär 5 kWh.
  • Duschar du 5 minuter förbrukar du ungefär 3 kWh.

Energiråd till företagare

Du som företagare har mycket att vinna på att minska din elförbrukning och här får du några enkla tips som med små eller inga investeringar kan göra skillnad för dig.

Starta inte alla maskiner samtidigt!

Om alla maskiner startas samtidigt på morgonen kommer elsystemet att belastas i onödan och dessutom får ni själva höga effektuttag, vilket påverkar effektavgiften som ingår i de flesta företags elavtal.

Försök planera produktionen så att olika maskiner kan startas med en timmes mellanrum - eller kanske inte alls den dagen - för att förskjuta effektuttagen mellan timmarna.

Prata gärna med personalen om möjligheterna att förskjuta arbetsdagen någon eller några timmar om det går, andra länder gör så.

Stäng av punktutsug

Stäng av punktutsug om de inte behövs, annars suger de ut uppvärmd luft i onödan.

Har du en central suganläggning för spån eller förorenad luft ska punktutsugen vid maskinerna stängas när maskinen inte används. Om det finns automatspjäll ska de kopplas till maskinens huvudströmbrytare. Annars skapar ni rutin att stänga manuellt. Vill du investera lite mer kan fläkten varvtalsstyras av en undertrycksgivare på sugsidan.

Stäng av spånsugen om den inte behövs.

Värme och ventilation

Värme och ventilation ska anpassas till verksamhetstider. Se över befintlig styrning eller montera en enkel timer. Byt filter regelbundet och ventilera inte lokaler som inte behöver det.

Varmvattencirkulation (VVC)

VVC, varmvattencirkulation, har som funktion att få fram varmvatten även om varmvattenberedaren är placerad långt från kranen. Den kan vara en riktig energibov, men med en enkel sladdtimer för under 100-lappen kan du anpassa VVC:n till arbetsdagen kan du spara en hel del.

Temperaturen i lokalerna

Temperaturen i lagret ska inte vara lika hög som i utrymmen där man arbetar. Sektionera med dörrar (ofta finns de men står öppna) och bygg in förmanskontoret så du slipper värma hela lagret.

Tryck ned värmen från taket

Takfläktar kan trycka ner värmekudden till golvet där vistelsezonen är om du har högt i tak.

Tryckluft

Tryckluftsystemet ska inte läcka! Täta när du hör en läcka och sektionera bort delar av systemet som inte används.

Kolla statistiken

Ta ut elstatistik från din elnätsägares ”Mina sidor”. Börja med månadsstatistik och jämför hur det ser ut mellan olika år. Ta ut dygnsstatistik under en vinter- respektive en sommarmånad samt under semestern. Leta efter avvikelser och studera dem noggrannare med timstatistik.

Om elen används rätt ska tomgångsförbrukningen vara i det närmaste noll under icke verksamhetstimmar.

Energirådgivningen kan hjälpa till.

”Vem släcker ljuset?”

Utse en energiansvarig på företaget och skapa rutiner för energihushållning, gärna tillsammans med energirådgivningen.

Gå regelbundet en ”nattvandring” i lokalerna efter arbetstid och lyssna efter apparater som står på i onödan. Låt gärna kompressorn vara igång och lyssna efter läckage som du enkelt kan markera med ett färgat plastband så reparatören hittar.

På vintern kanske det står en extra värmefläkt på i något kontor? Om värmen är otillräcklig på kontoret ifråga se i alla fall till att sätta en enkel sladdtimer på värmefläkten.

Kör inte uppvärmt vatten genom en avstängd panna!

Många verksamheter har en oljepanna som back up ifall ordinarie panna stannar/inte orkar, men då är det viktigt att du lägger reservpannan på "by pass" istället för att låta den ligga i serie. Om du har den liggande i serie är det stor riskt att den då kyler det uppvärmda vattnet när det passerar värmeöverföringsytorna i den avstängda pannan.

Värmer och kyler du samtidigt?

Fler än en gång har energirådgivningen träffat på lokaler som både värms och kyls samtidigt och ofta beror det på att man inte vet hur man ska reglera. Värme- respektive kylsystemen är sällan sammankopplade utan har varsitt styrsystem som inte kommunicerar med varandra.

Läs och lär av instruktionsboken eller kontakta installatören.